Läraren som hälsosam förebild i idrott och hälsa?

Publicerad på 7 februari, 2023 av Mikael Quennerstedt — Lämna en kommentar

I artikeln: Fit for the job? Undersöker forskarna antaganden om innehåll, syften och arbetssätt som lärare i idrott och hälsa gör när de talar om förväntningarna på att vara en hälsosam förebild för eleverna. Studien är en intervjustudie av 24 lärare i idrott och hälsa i Sverige.

Frågor som berördes var hur man som lärare är en förebild samt huruvida en lärare i idrott och hälsa kan vara trovärdig som inte själv är fysiskt aktiv, eller som äter skräpmat, eller är överviktig.

Resultatet visar hur yttre förväntningar påverkar hur lärare agerar och att den förebild som förväntas är att lärare ska vara rimligt vältränade och kunna visa att de är hälsosamma i termer av fysisk aktivitet och god kost. Vidare är en funktionell kroppsvikt och funktionell förmåga att kunna utföra och visa olika rörelser central för trovärdigheten som förebild.

I artikeln diskuteras även att konsekvensen kan bli att ämnets syfte fokuseras till att utbilda elever att leva hälsosamma liv genom deltagande i idrott och andra fysiska aktiviteter samt att ålder och förändrad kroppsvikt riskerar att vara ett hot mot läraren som hälsosam förebild.

Artikeln kan laddas ner här.

Märkta med: Didaktik, forskning, idrott och hälsa, idrottsdidaktik
Publicerat i forskning, idrott och hälsa, idrottsdidaktik

Fokus på rörelselärande – hur kan det hjälpa i idrott och hälsa?

Publicerad på 16 januari, 2023 av Mikael Quennerstedt — Lämna en kommentar

I ett mycket intressant forskningsprojekt undersöker forskarna Gunn Nyberg, Dean Barker och Håkan Larsson olika aspekter av rörelselärande i idrott och hälsa. Till skillnad från andra studier som ofta fokuserar undervisningen så har detta projekt satt fokus på lärandet av rörelseförmågor med exempel från bland annat att dansa, att jonglera och att cykla enhjulingscykel.

Två exempel på artiklar som kommit ur projektet och som utmanar ett teknikbaserat lärande av idrottstekniker är: ‘Learning in the educational landscapes of juggling, unicycling, and dancing’ och ‘Exploring the educational landscape of juggling – challenging notions of ability in physical education’.

Studierna visar hur elever och studenter utvecklar rörelseförmågor när de ges möjlighet att undersöka och välja olika sätt att lära sig i praktiken. Det sker exempelvis genom att leka, att prova olika sätt att röra sig, att imitera, att observera, att förstå mönster och rytm i rörelse, eller att få kontroll på specifika sätt att röra sig. På så sätt kan kunskapandet av rörelseförmågor ses som något som att elever lär sig genom att med alla sinnen undersöka vad forskarna kallar ’rörelselandskapet’ i ämnet.

Märkta med: forskning, idrott och hälsa, idrottsdidaktik, lärande
Publicerat i forskning, idrott och hälsa

Vad har idéer om kroppsvikt att göra med innehåll, syften och metoder i ämnet?

Publicerad på 21 september, 2022 av Mikael Quennerstedt — Lämna en kommentar

I en forskningsöversikt där forskarna gick igenom studier internationellt som berör relationen mellan undervisning i idrott och hälsa (physical education) och olika idéer om kroppsvikt, visade det sig att det var en ganska komplex fråga. När beskrivningar av olika syften, undervisningsinnehåll och undervisningsmetoder granskades så utgick undervisningen från tre distinkt skida diskurser: 1. En riskdiskurs, 2. En kritisk överviktsdiskurs, och/eller 3. En pluralistisk diskurs.

Syntesen som forskningsöversikten gjorde var att fem olika roller med olika konsekvenser kunde identifieras för ämnet.

Att ämnets roll är att vara med att lösa samhällsproblem relaterat till inaktivitet och övervikt.
Att ämnets roll är att bättre inkludera överviktiga elever i undervisningen.
Att ämnets roll är att avfärda en så kallad överviktsepidemi som grund för ämnet.
Att ämnets roll är att stödja och försöka förstå överviktiga elevers erfarenheter i ämnet.
Att ämnets roll är att transformera undervisningen i relation till en mångfald av perspektiv på kroppsvikt och kroppsform.

Slutsatsen som översikten bidrar med är att vi måste vara medvetna om att relationen mellan undervisning i ämnet och diskurser om kroppsvikt och kroppsform har olika konsekvenser. Det viktiga är att det finns en medvetenhet och en distans till dessa frågor så väl grundade beslut kan tas om ämnets innehåll. Artikeln kan laddas ner här.

Märkta med: forskning, idrott och hälsa, idrottsdidaktik
Publicerat i forskning, idrott och hälsa, idrottsdidaktik

Skriftpraktiker i idrott och hälsa – hot eller möjlighet?

Publicerad på 3 november, 2021 av Mikael Quennerstedt — Lämna en kommentar

I en ny språkvetenskaplig avhandling studerar Anna-Maija Norberg vilka olika funktioner som skrivna texter har och får i skolämnet idrott och hälsa på högstadiet.

Utgångspunkten för avhandlingen, vars resultat också publiceras i fyra artiklar, är att det i idrott och hälsa har blivit en avsevärd ökning av användningen av skrivna texter från att historiskt varit ett ämne som varit mer ’praktiskt’ där det kroppsliga lärandet dominerat. Frågor Norberg ställer är: (i) hur, när och varför används skrivna texter i ämnet, (ii) vilka teman dominerar i texterna, och (iii) vilka positioner erbjuds eleverna i skriftpraktikerna.

Resultatet visar att texter används i undervisningen i ämnet på olika sätt såväl inom mer teoretiska som mer praktiska moment. Ämneskunskaper som fokuseras är främst fysisk träning och mätningar av olika slag där eleverna erbjuds ett fysiologiskt innehåll. Men även samhällsvetenskapliga aspekter finns med i texterna. Skrivna texter ses inte sällan som tidsbesparande vid olika bedömningspraktiker men anses samtidigt ta tid från mer kroppsligt lärande.

Norberg sammanfattar med att framhålla att det är möjligt att använda skrivna texter i undervisningen och samtidigt fortfarande fokusera det kroppsliga lärandet. På så sätt kan textanvändning i ämnet snarare bidra till att utveckla undervisning i ämnet än att hota den. Avhandlingen finns att ladda ner här: Avhandling

Märkta med: Örebro universitet, Bedömning, forskning, idrott och hälsa, idrottsdidaktik, Skola
Publicerat i forskning, idrott och hälsa, idrottsdidaktik

Sociala medier, fysisk aktivitet och hälsa – #SkinnyGirls och #Gymlads

Publicerad på 22 mars, 2021 av Mikael Quennerstedt — Lämna en kommentar

Som vi alla vet är sociala medier är en ständigt närvarande del i ungdomars liv. Men hur kan vi använda sociala medier i arbete med hälsa och fysiska aktivitet? I två artiklar från samma projekt studeras hur ungdomar använder sociala medier kopplat till fysisk aktivitet och hälsa. I projektet deltog 1300 ungdomar från Storbritannien och det visar sig att det finns risker men också att det finns en hel del positiva aspekter.

Ungdomarna delade exempelvis hälsorelaterade inlägg som de använt sig av och skaffade sig också kunskap om träning och kost via olika sociala medier. Vissa använde sociala medier som motivation att träna och det visade sig att ungdomarna var kompententa och i de flesta fall kritiska användare av innehåll om hälsa.

Det fanns dock skillnader mellan pojkar och flickor i studierna. Pojkar chattade med vänner och sökte information om träning. Men de kände också en press att vara vältränade – ’ripped’ – men samtidigt inte för smala. Ett centralt budskap är att istället för att vara passivt utsatta för problematiska hälsobudskap, så användes humor och ironi genom hashtags som #Gymlad frekvent för att navigera innehållet i sociala medier. Flickorna i studien ’levde’ sociala medier där de kommunicerade med vänner och följde olika flöden i appar. De var samtidigt försiktiga och oroliga för ’fat shaming’ och ’skinny shaming’ online. Hälsa blev som ett ofärdigt projekt där det hela tiden handlade om att bli bättre.

På så sätt var sociala medier en balansgång mellan positiv påverkan och en känsla av sårbarhet. Denna sårbarhet var särskilt påtaglig om deras online-profiler var publika. Så en konsekvens för skola och utbildning kan vara att ta tillvara på möjligheterna med sociala medier och att stärka ungdomar att kritiskt, ansvarsfullt och säkert ta del av innehåll relaterat till hälsa och fysisk aktivitet.

Artiklarna finns här: #SkinnyGirls , #Gymlads

Märkta med: fysisk aktivitet, hälsa, idrott, sociala medier
Publicerat i forskning, idrott och hälsa, idrottsdidaktik

Integrering av elever med NPF i idrott och hälsa!

Publicerad på 28 oktober, 2020 av Mikael Quennerstedt — Lämna en kommentar

Alla elever ska ges möjlighet att delta på sina egna villkor. Det finns dock brister i våra kunskaper om elever med NPF-diagnoser och inkludering av dessa elever i idrott och hälsa.

I en nyligen publicerad artikel undersöks vad idrott och hälsa blir när elever med NPF-diagnoser integreras i undervisningen i termer av inkludering och exkludering. Studien tar ett elevperspektiv och utgångspunkten är svårigheterna med inkludering av mer ’osynliga’ funktionsvariationer.

I studien identifierades fyra praktiker där inkluderings och exkluderingsprocesser var särskilt framträdande; (i) att organisera, (ii) att samarbeta, (iii) att svettas, och (iv) att vinna. Studien visar också hur vissa praktiker vars syfte är att inkludera ibland exkluderar andra elever. Det blir således viktigt att arbeta med kommunikation och gruppdynamik snarare än med individuella elever med problem. Studien förordar också ett större fokus på hur lärare undervisar och vad eleverna ska lära sig snarare än vad lärare undervisar om och hur eleverna ska lära sig detta innehåll.

Artikeln kan laddas ner här!

Märkta med: idrott och hälsa, idrottsdidaktik
Publicerat i idrott och hälsa

Fysisk beröring i idrott och hälsa – vad säger elever med utländsk bakgrund?

Publicerad på 19 oktober, 2020 av Mikael Quennerstedt — Lämna en kommentar

I en nyutkommen och mycket viktig artikel undersöker Annica Caldeborg fysisk beröring mellan lärare och elev och mer preciserat hur elever med utländsk bakgrund upplever beröring i idrott och hälsa.

Resultaten visar att ett antal områden för förhandlingar avgör om beröringen ses som legitim eller inte. Dessa är (i) lärarens professionalitet, (ii) relationen mellan läraren och den enskilda eleven, (iii) lärarens förmåga att instruera, (iv) lärarens känslomässiga engagemang, (v) lärare/elev av olika kön, samt (vi) lärare/elev från liknande utländsk bakgrund.

Genom att hantera dessa områden för förhandling kan lärare lättare upprätta vad Caldeborg beskriver som ett ’didaktiskt kontrakt’ om fysisk beröring i undervisningen där vissa förhandlingar kan leda till att bygga förtroende medan andra potentiellt kan utmana det förtroende som finns mellan lärare och elev. Artikeln kan laddas ner här.

Publicerat i forskning, idrott och hälsa, idrottsdidaktik

Att använda pedagogiska modeller i idrott och hälsa?

Publicerad på 7 september, 2020 av Mikael Quennerstedt — Lämna en kommentar

Internationellt används inte sällan så kallade pedagogiska modeller (Models-based practice) i idrott och hälsa. Väl använda modeller är: Cooperative Learning, Sport Education, Teaching Personal and Social Responsibility och Teaching Games for Understanding.

Tanken med modellerna är de ska fokusera på ett visst innehåll över tid och att de därför är ett alternativ till undervisning som fokuserar på tekniker i enskilda idrotter, samt att lärare inte sällan har presenterar idrotter i korta sjok utan tydlig tanke på progression. Modellerna lyfts också fram som ett sätt att över tid fokusera på ett visst innehåll med hjälp av beprövade metoder för att undervisa detta innehåll. Se bland annat: Artikel 1; Artikel 2.

Dessa modeller har inte använts i lika stor utsträckning i Sverige men i en svensk kontext har Robin Lindgren och Dean Barker studerat en pedagogisk modell för undervisning och lärande i rörelse – Movement-Oriented Practising Model (MPM). De visar hur elever utvecklar sitt rörelsekunnande på olika sätt, vikten av att lärare ger modellen tid samt att det ibland handlar om små framsteg i lärandet och att lärare då behöver stödja eleverna i sin progression.

Samtidigt finns en kritisk debatt om användandet av pedagogiska modeller i ämnet och i en nyligen utkommen artikel försöker vi diskutera deras för och nackdelar samt att modellernas intentioner inte alltid går hand i hand med vad som är möjligt i den faktiska undervisningspraktiken (se artikel).

Oavsett hur man ser på pedagogiska modeller i ämnet så är kunskaper om dem viktiga för den fortsatta diskussionen om innehållet i ämnet.

Märkta med: idrott och hälsa, idrottsdidaktik, physical education
Publicerat i forskning, idrott och hälsa, idrottsdidaktik

Hur transformeras komplexa rörelser från kursplan till praktik?

Publicerad på 19 februari, 2020 av Mikael Quennerstedt — 3 kommentarer

I en nyutkommen artikel intervjuar Lucas Janemalm lärare i idrott och hälsa om hur de tolkar och praktiserar formuleringen i kursplanerna om komplexa rörelser. Artikeln visar på tre olika tolkningar av komplexa rörelser: 1. Komplexa rörelser som en svårighet för eleven, 2. Komplexa rörelser som sammansatta rörelser, och 3. Komplexa rörelser som anpassning till situationen. Alla dessa tre är relaterade till bedömning och att eleven ska kunna visa upp komplexitet i rörelse.

Studien visar på att komplexitet i rörelse kan praktiseras på olika sätt i idrott och hälsa men visar också på att kursplaner inte på ett linjärt sätt kan sägas implementeras i undervisningen utan att lärarna på olika sätt hanterar och praktiserar nya begrepp i styrdokumenten. Det ska dock inte ses som ett problem utan som en möjlighet för lärare att som profession utveckla den pedagogiska praktiken. Janemalms artikel kan på så sätt vara en god grund för fortsatta diskussioner om vad komplexa rörelser kan innebära för ämnet.

Artikeln kan laddas ner här: Artikel

Märkta med: Betyg, Didaktik, forskning, idrott och hälsa, PE, Skola
Publicerat i idrott och hälsa, idrottsdidaktik

Att återupprätta konsten att undervisa i idrott och hälsa!

Publicerad på 16 oktober, 2019 av Mikael Quennerstedt — Lämna en kommentar

I en nyligen publicerad artikel som är baserad på en keynote jag gjorde på en internationell konferens argumenterar jag för att återupprätta de professionella lärarna och undervisning i idrott och hälsa som helt avgörande aspekter av att ämnet blir en fråga om utbildning.

I artikeln argumenterar jag för att utbildning bör förstås som en praktik där lärare kontinuerligt gör bedömningar om undervisningens och lärandets varför, vad och hur. Utgångspunkten för dessa beslut bör alltid vara vad vi ser som syftet med den utbildning vi genomför. Att diskutera ett hur eller ett vad utan ett varför blir ofta poänglöst eftersom det är just varför-frågan som ger utbildning dess riktning. Det innebär att vi alltid bör börja i utbildningssyftet med det vi ska göra i idrott och hälsa innan vi bestämmer vad innehållet ska vara eller hur vi ska undervisa detta innehåll.

Det är just dessa bedömningar och beslut som är grunden för att vara en professionell lärare och att det är just det som utgör basen för den rörelsebildning som barn och unga så väl behöver.

Artikeln kan laddas ner här: Artikel

Märkta med: Örebro universitet, Didaktik, forskning, idrott och hälsa, idrottsdidaktik, lärande, lärare, PE, Skola
Publicerat i forskning, idrott och hälsa, idrottsdidaktik

Dela detta:

Gilla detta:

Dela detta:

Gilla detta:

Dela detta:

Gilla detta:

Dela detta:

Gilla detta:

Dela detta:

Gilla detta:

Dela detta:

Gilla detta:

Dela detta:

Gilla detta:

Dela detta:

Gilla detta:

Dela detta:

Gilla detta:

Dela detta:

Gilla detta: